Gräsänkling

Julia är på kurs och jag sover ensam för första gången på jättelänge. Har inte gjort det så här många dagar i rad sedan jag och Julia blev tillsammans. Jag saknar redan både Julia och Ärtan, men försöker göra sådant som jag inte gör när Julia är hemma, som att äta insjöfisk, spela dataspel och vara uppe sent. Känns som en klen tröst...