12:e veckan

Så börjar den då. 12:e veckan. Den där vattendelarveckan som när man passerat den så är det bara in på stadion och springa i mål. Eller... kanske inte...

Om barnmorskan var startpunkten för loppet så kommer det i alla fall inte bli något världrekord, för det var en rätt långsam och intetsägande start. Hon pratade lite med Julia, emellanåt med en blick mot mig. Stack Julia i armarna och pratade om att det är skönt när man uppnåt en ålder när det är dags. Bad Julia kissa på en sticka och pratade lite till. Bokade in några tider och gav oss lite att läsa (samtidigt som hon gav oss rådet att inte läsa för mycket).

Ser fram emot NUP-testet dock. Då kommer vi få se Ärtan (som ju för längesedan växt ur sitt smeknamn, men det vill liksom inte släppa). Efter det kan man förhoppningsvis vara lite lugnare också eftersom det ger en indikation på om allt verkar ok med barnet eller inte.